Släkten Stopius i Riga

I 1500-talets Riga levde en man vid namn Zacharias Stopius, vars dotter Catharina fick ett uppdrag, som är unikt i svensk historia.

I slutet av 1500-talet bosatte sig en driftig man vid namn Zacharias Stopius i Riga, Lettland. Han var läkare, bördig från Polen, och blev bl a stadsläkare i Riga. Hans dotter Catharina Stopia gifte sig med den svenske agenten i Moskva Johan Möller och blev, efter makens död, den svenska kronans utsända i Moskva. Hon har därför kallats ”världens första kvinnliga diplomat”. Att Catharina, som kvinna på 1600-talet, fick ett sådan position är unikt i den svenska historien. 

Zacharias Stopius
Zacharias Stopius var bördig från Breslau i Slesien, nuvarande Wroclaw i Polen^1,2,3. Han skrevs 1559 in vid universitetet i Rostock och avlade examen i medicin². Därefter fick han tjänst i Riga som livläkare åt ärkebiskopen Wilhelm von Brandenburg³. I Riga utnämndes han 1562 till stadsläkare och 1567 trädde han även i tjänst som läkare hos hertig Gotthard von Kurland³. Doktor Stopius erhöll den 12/7 1570 adelskap genom ett diplom utfärdat av kung Sigismund August, vid riksdagen i Warszawa, och i samband med detta förlänades han en egendom i Kirkholm utanför Riga³. Senare erhöll han ytterligare två förläningar och på egendomarna lät han uppföra sitt gods Stopiushof^3,4. Sin tjänst som stadsläkare uppehöll han till 1585⁵.

Zacharias var alltså läkare till yrket, men han hade fler strängar på sin lyra – 1565 skrev han och gav ut Lettlands första tryckta kalender och han författade verket ”Lifländische Oekonomie”, vilket dock aldrig kom i tryck⁶. 

En turbulent tid i Rigas historia var de s k ”kalender-oroligheterna” under perioden 1584-1589. Påven Gregorius XIII gick ut med ett påbud att den Gregorianska kalendern skulle ersätta den Julianska, och Polen, till vilket Riga då hörde, införde den nya kalendern omgående. I Riga ville borgerskapet dock inte hörsamma detta, vilket ledde till häftiga sammandrabbningar mellan borgerskapet och rådet under vilka Zacharias Stopius spelade en viktig roll.

Han var uppenbarligen en skicklig förhandlare och kallas i redogörelserna för ”den sluge mantelbäraren, doktor Stopius”. Trots att han fanns med i ledningen för borgerskapets uppror, lyckades han medla mellan parterna i de återkommande, och ibland blodiga, bråken. Oroligheterna kulminerade i juni 1589 med att polsk militär tågade in i staden, och det hela höll på att sluta i ett blodbad på torget. Men då kallades Stopius åter in som medlare och blodsutgjutelse kunde undvikas⁷.

Zacharias var gift två gånger. Första gången (17/1 1563) med Anna Drobe⁸, dotter till Helmich Drobe i Riga³, och andra gången (31/10 1574) med Anna Ingenover⁸, dotter till borgaren Hans Ingenover i Riga³. Han fick åtta barn¹ (se släkttavla nedan), men det är oklart vilka som föddes i vilket äktenskap. Det finns uppgifter om att alla föddes i det andra äktenskapet¹, men detta har ännu inte kunnat bekräftas i samtida källor.

Doktor Stopius avled någon gång mellan juni 1593 och juni 1594³. Sonen Zacharias följde sin fars bana och blev livläkare åt den polske kungen⁵ och dottern Catharina kom att få en, för en kvinna, unik position i den svenska kronans tjänst, se nedan.

Catharina Stopia
Dottern Catharina tycks ha ärvt sin fars diplomatiska färdigheter. När hennes man Johan Möller, som var svensk "diplomatisk agent" i Moskva avled 20/8 1632 fick hon överta hans uppdrag. Hon blev den svenska kronans representant i Ryssland och därmed Sveriges första kvinnliga diplomat⁹. Och inte bara Sveriges - hon räknas till och med som första kvinna i världen att inneha ett diplomatiskt uppdrag¹⁰.

Att vara Sveriges representant i Ryssland var ett stort och svårt uppdrag i en orolig tid. Catharina tycks dock ha varit mycket handlingskraftig och hon förhandlade om spannmålsutförseln från Ryssland, import av vapen från Sverige och öppnandet av en ny handelsväg genom Ryssland till Persien. Hon rapporterade också till Sverige om tillståndet i ryska armén under kriget Ryssland-Polen.

Catharinas tid i Moskva fick ett dramatiskt slut våren 1634 då några hundra beväpnade personer, på order av den ryske storfursten, plundrade och nedbrände det svenska residenset. Alla dokument förstördes i branden och Catharina berättar efteråt i ett brev till Sverige hur hon och barnen med nöd och näppe klarat sig från döden eller hotet att skickas till Sibirien.

Hon tillbringade resten av sitt liv på familjens gods Lilienhagen i Ingermanland, för vilket hon 1650 fick skattefrihet i 20 års tid. Före 10/11 1651 gifte hon om sig med en Christoffer Jagow och avled före 12/11 1660⁹.