Graninge bruk i Ångermanland anlades på 1670-talet och kom att bli landskapets största järnbruk under 1700-talet. Verksamheten tog ordentlig fart först 1749 när en kunnig tysk stålsmed, vid namn Johan Angermund, rekryterades till bruket.

Denne Angermund kom då flyttande från Tyskland, med sin familj, till Graninge och har lämnat efter sig många ättlingar i Sverige. Hans anor har länge varit en gåta, men har nu (2004) äntligen kunnat kartläggas. 

Härstamning från Burg
Den släkt till vilken Johan Angermund hörde, härstammade från Burg (an der Wupper), en liten stad strax söder om Solingen, vid floden Wupper. Burg har anor från 1200-talet och uppstod kring ett slott som innehades av markgrevarna Berg. 

Johan Angermund den äldre
Den äldste kände anfadern, Johans farfar, hette också han Johan, varför vi kan kalla honom Johan Angermund den äldre. Johan Angermund d. ä. föddes år 163[5] i Burg¹ och gifte sig sedan till staden Remscheid, där han bosatte sig i stadsdelen Büchel, tillsammans med sin hustru Gr[rietz] Stockden². Vilket yrke han utövade vet vi inte, men det är möjligt att han var verksam inom järnhanteringen vid något av de många järnbruk som låg längs den lilla flod som flyter runt Remscheid.

Johan Angermund d.ä. var gift två gånger och fick en son i vardera giftet. Den första sonen, Peter, gifte sig 1692 med Maria från Breckerberg i grannstaden Schwelm³, medan den andre sonen, Johan Peter, gifte sig 1714 och blev kvar i Remscheid⁴. På så sätt uppstod en Remscheid-gren och en Schwelm-gren av släkten.

Johan Angermund den yngre
Den Johan Angermund som flyttade till Sverige och Graninge, föddes i april 1713 i Schwelm och var alltså son till Peter Angermund⁵. Han gifte sig sedan med Catharina Elisabet Rüggeberg och vigseln skedde troligen i hennes hemförsamling Voerde (uttalas ”Förde”). Voerde är grannförsamling till Schwelm, men tyvärr är kyrkoböckerna i Voerde förkomna före 1747, så någon vigselnotis finns inte bevarad. Catharina Elisabeth tillhörde, med största sannolikhet, släkten Rüggeberg från byn Hinter-Rüggeberg och var troligen dotter till Johan Rüggeberg och Maria Plücker i Voerde⁶. Det var sannolikt även i Voerde som Johan och hans hustru döpte sina tre första barn. Sedan familjen flyttat till Graninge föddes ytterligare 4 barn och idag finns 1000-tals ättlingar i Sverige, varav ett hundratal fortfarande bär namnet Angermund. 

Släkttabeller:
Angermundsläkten kan delas in i fyra "grenar":

1. Remscheid-grenen
2. Schwelm/Voerde-grenen
3. Burg-grenen
4. Graninge-grenen

Släktnamnet Angermund
Namnet Angermund har troligen sitt ursprung i den närbelägna staden med samma namn. Det är nämligen väldigt vanligt i Tyskland att släktnamn skapats från den ort där släkten ursprungligen varit bosatt. Att staden Angermund är ursprunget, är dock inte helt säkert, för de tidigast kända medlemmarna av släkten skrivs med namnet Angermont/Angermondt. Det kan vara en tidens stavningsvariant, men det är också så att en släkt med just namnet Angermont fanns i Holland på 1600-talet. 

Flera släkter
Förutom Johan Angermunds släkt, där alla tillhörde den lutherska kyrkan, tycks det ha funnits två andra släkter med samma namn. Personer med namnet Angermund fanns i Elberfeld, öster om floden Rhen, samt Grevenbroich, väster om Rhen. I Grevenbroich var de alla katoliker, medan de i Elberfeld tillhörde den evangeliskt reformerta kyrkan. Några släktsamband över religionsgränserna har inte hittats under 1700-talet och det är troligt att de tillhörde helt olika släkter. Det är dock fullt möjligt att det kan ha funnits samband mellan släkterna under, eller före, 1600-talet.

Forskning
Att finna Johan Angermunds ursprung och att kartlägga släkten i Tyskland har inte varit helt lätt. Det har krävts två besök på Family History Library i Salt Lake City och, när det gäller släkten Rüggeberg, kontakter med forskare i Tyskland. 

Bara att släktforska i Tyskland gör källorna svåråtkomliga. Att sedan kyrkböckerna på flera ställen är förkomna, samtidigt som det inte finns några skattelängder att ta till som i Sverige, gör det inte lättare. 

En mängd församlingar har genomsökts efter medlemmar av släkten eller andra ledtrådar och det har resulterat i en ganska god bild av släkten, där ca 40 medlemmar kunnat knytas ihop.

Har jag då funnit den rätta Johan Angermund?
Efter den omfattande kartläggningen törs jag på den frågan svara JA!

Följande förhållanden styrker identifieringen:

• Den ende Johan som föddes i släkten i början av 1700-talet var den Johan som föddes 1713 i Schwelm.
• Födelsetiden stämmer bra med Johans förmodade födelsetid.
• Att han gifte sig med en flicka från Voerde/Schwelm gör det troligt att han var född i närheten.
• I släkten Angermund, liksom i övriga Tyska släkter, gavs barnen nästan uteslutande minst två dopnamn. Johan Angermund, med sitt enda förnamn, bör därför vara identisk med den Johan som föddes i Schwelm.

Det finns ytterligare en omständighet som pekar på att Voerde/Schwelm är den plats på vilken Johan Angermunds familj bodde innan flytten till Sverige. Samtidigt med Angermund, rekryterades nämligen smeden Carl Christian Friedrich Mähler till Sollefteå bruk. Han bör ha kommit  från samma ort som Johan. Och just i Voerde och Schwelm fanns ovanligt många personer med just namnet Mähler och Voss, vilket var namnet på Mählers hustru.

Sammantaget kan man konstatera att det är mycket olyckligt att kyrkböckerna för just Voerde är förkomna före mitten av 1700-talet….

Andra möjligheter?
Som jag ser det, finns det endast en teoretisk möjlighet att det fanns ytterligare en Johan. Det skulle ha kunnat födas en, hittills okänd, Johan inom släktkretsen i Burg, men eftersom kyrkböckerna där är förkomna före 1737 kan det varken bekräftas eller förkastas. Inga som helst indikationer på detta har dock hittats och även om vore så, är det en mindre sannolik lösning, eftersom ”vår” Johan gifte sig i Voerde.

Ett mindre frågetecken finns också när det gäller det namn som paret Angermund/Rüggeberg gav sin förste, och ende, son – Tobias. Det namnet förekom inte inom Angermundsläkten och har knappt påträffats alls i de undersökta församlingarna. Möjligen står namnet att finna i Johans moders släkt eller i släkten Rüggeberg. I Tyskland var det dock inte, på samma sätt som i Sverige, en oskriven regel att första sonen skulle döpas efter farfar eller morfar. Namnet kan därför mycket väl stå att finna längre bak i släkten.